Nytt forskningsprojekt om diabetes och träning

Ett nytt forskningsprojekt är på väg att starta på Lunds Universitets Diabetescenter. Man vill undersöka hur kvinnor med ärftlig risk att drabbas av typ 2 diabetes reagerar på olika typer av träning. En av de viktigaste faktorerna för att förhindra insjuknande när man har en ärftlig belägenhet är just träning, men än så länge vet forskarna inte vilken typ av träning som är mest effektiv. Därför ska forskningsprojektet nu genomföras och forskningsfonden World Village of Woman Sports i Malmö är med och sponsrar projektet.

En vanligt förekommande sjukdom

Typ 2 diabetes är en sjukdom med starkt ärftliga inslag. Om någon i familjen har sjukdomen så har man tre gånger så hög risk att själv drabbas av diabetes. Det finns ungefär en halv miljon diabetiker i Sverige så sjukdomen är väl spridd. För att undvika att drabbas av sjukdomen så är en bra livsstil en av de viktigaste faktorerna, framförallt om man har en ärftlig benägenhet för sjukdomen. Till en god livsstil hör också att regelbundet träna. Men forskarna vet ännu inte om all träning är bra för att minska risken för diabetes eller om det är en viss träning som är bättre än annan träning.

Tre grupper av deltagare

Till studien ska 90 friska kvinnor i åldrarna 25 till 40 år rekryteras. Hälften av dessa ska ha diabetes i familjen och hälften ska inte ha någon ärftlig benägenhet för diabetes. Kvinnorna ska delas in i tre grupper. Den första gruppen ska träna intensivt i 20 minuter tre gånger i veckan. Den andra gruppen ska också träna tre gånger i veckan, men lågintensivt under en hel timme. Den tredje gruppen av kvinnor kommer att utgöra kontrollgrupp. Tanken är att de båda olika träningspassen ska vara innebära samma mängd arbete, bara intensiteten ska kunna skilja sig åt.

Många olika prover och mätningar

Forskarna kommer att ta prover och göra mätningar såväl före som efter träningspassen. Exempelvis kommer man att ta muskelbiopsier och man kommer också att mäta den metabola flexibiliteten, eller den flexibla ämnesomsättningen. Har man stor flexibilitet så bränner man fett vid fasta och kolhydrater efter en måltid. Har man en låg flexibilitet så har man en sämre förmåga att skifta ämnesomsättning. Diabetespatienter har generellt sett ofta nedsatt metabol flexibilitet och en nedsatta grundläggande omsättning. Man ska också utföra olika genanalyser för att ta reda på vilka gener som är aktiva före och efter träningspassen, till exempel de gener som är associerade med sämre insulineffekt i muskelcellerna (insulinresistens). På så sätt kan forskarna dra slutsatser om vad som händer i muskelcellerna på molekylärnivå beroende på ärftligheten för diabetes och beroende på vilken träningsform man utövar.

Studien bör ge ökad kunskap om diabetes

Studiens syfte är dels att ta reda på om en ärftlig benägenhet för typ 2 diabetes innebär en metabol flexibilitet och dels att ta reda på om olika typ av träning har olika effekter på ämnesomsättningen och i så fall om molekylära skillnader kan förklara dessa skillnader. På så sätt kan forskarna få en ökad kunskap i hur de kvinnor som har risk för att drabbas av typ 2 diabetes bör träna för att minska denna risk, vilken typ av träning de ska välja, hur intensiv träningen bör vara, hur ofta de ska träna och hur länge de ska träna.