Den som följer kostråd lever längre

Den som följer Livsmedelsverkets kostråd lever längre visar en ny studie som omfattar 17 000 svenska män och kvinnor. Framförallt märktes stor effekt bland männen, där risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar nästan halverades ifall man följde kostråden. Det är forskare vid Lunds universitet som har genomfört studien. Artikeln heter Scoring models of a diet quality index and the predictive capability of mortality in a population-based cohort of Swedish men and women och är nyligen publicerad i Public Health Nutrition.

Varierad kost förespråkas enligt experterna

Vetenskaplig expertis har länge ansett att det är nyttigt att äta en varierad kost med ett högt intag av fullkorn, frukt och grönsaker, fisk och skaldjur samt fleromättade fetter och det är också denna kost som Livsmedelsverket rekommenderar. Men de senaste åren har det blivit ett stigande intresse för kost och matvanor bland svenskarna och därigenom har många kostrekommendationer ifrågasatts, inte minst kostråden från Livsmedelsverket.

Klart samband mellan kostråd och dödlighet

Den nya studien från Lunds Universitet visar dock att det finns ett klart samband mellan Livsmedelsverkets kostråd och en lägre risk att dö bland svenska män och kvinnor i medelåldern. Forskarna drar därför slutsatserna att det inte är kostråden det är fel på, utan det stora problemet är att vi svenskar inte följer kostråden. I studien kunde forskarna konstatera att det var förvånansvärt få av deltagarna som följde Livsmedelsverkets kostråd fullt ut. Mindre än tre procent följde kostråden. Deltagarna åt istället alldeles för mycket socker, mättat fett och raffinerade spannmålsprodukter som vitt bröd.

Data från 17 000 svenskar

Under studien undersökte man deltagarnas samlade matmönster. Man studerade alltså inte enbart vissa enskilda delar av kostvanorna, som i många andra studier. Deltagarnas kostvanor följdes i genomsnitt under hela 14 år. Det var data från befolkningsstudien Malmö Kost och Cancer som användes för att undersöka ifall de personer som följde Livsmedelsverkets kostråd hade lägre dödlighet. Dessa data omfattar totalt 17 000 svenska män och kvinnor i åldrarna 45 till 73 år som bland annat har skrivit matdagbok under många år.

Studien bör tas med en liten nypa salt

I studien utgick forskarna från deltagarnas matdagböcker och deras matvanor graderades därefter med hjälp av ett kostindex som speglar hur väl de har följt kostrekommendationerna. Man räknade ut hur väl de följde sex olika kostråd från Livsmedelsverket, nämligen:

1. Lite socker

2. Mycket frukt och grönsaker

3. Mycket fibrer

4. Mycket fisk

5. Lagom mycket fleromättat fett

6. Lite mättat fett

Därefter jämfördes de personer som följde råden från Livsmedelsverket med de personer som inte följde dem. Slutsatsen blev att de personer som struntar i alla sex kostråd, eller nästan alla, lever kortare än de personer som följde samtliga sex kostråd. Man får dock ta studien med en nypa salt eftersom det är många svenskar som följer några av råden även om de inte följer dem fullt ut. Att endast tre procent av deltagarna följer kostråden innebär alltså att endast tre procent följer kostråden till punkt och pricka. Utöver det lär det vara en hel del svenskar som följer kostråden delvis och som därigenom också minskar sin dödlighet utan att för den sakens skull följa råden till punkt och pricka.

Stor skillnad mellan män och kvinnor

Resultaten visade att de män som bäst följde Livsmedelsverkets kostråd hade 21 procent lägre dödlighet. När det gällde specifikt hjärt- och kärlsjukdomar var dödligheten hela 41 procent lägre hos de män som följde kostråden. När det gällde cancerrelaterade sjukdomar var dödligheten 18 procent lägre hos männen som följde kostråden från Livsmedelsverket. De kvinnor som följde kostråden hade en 14 procent lägre dödlighet totalt sett. Bland kvinnorna kunde man däremot inte se några större samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och kostintaget. Forskarna förklarar detta med att kvinnor generellt sett äter nyttigare än män, inte minst äter de mer frukt och grönsaker, och därför kan det vara svårt att fastställa hälsoeffekter bland kvinnor utifrån deras kostvanor. Forskarna påpekar också att det kan finnas biologiska olikheter mellan könen som skulle kunna förklara skillnaderna i resultatet.

Drake I, et al. Scoring models of a diet quality index and the predictive capability of mortality in a population-based cohort of Swedish men and women. Public Health Nutr. 2012 May 29:1-11.