Annons
Annons

Träning kan förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar

Ständigt får vi höra om hur bra motion är för våra kroppar. Men faktum är att det inte bara är kroppen som mår bra av fysisk träning. Forskning visar också på att daglig fysisk aktivitet också kan ge en boost till vår psykiska hälsa. Men vad är det egentligen som räknas när det gäller sambandet mellan motion och mental hälsa?

Två hypoteser undersöktes

En ny artikel i Psychological Science, en tidskrift från the Association for Psychological Science, klargör varför vissa psykosociala faktorer kan bidra till att förklara fördelarna med daglig fysisk aktivitet för ungdomars mental hälsa. Det är en grupp forskare vid the Trimbos Institute i Holland och vid VU University Medical Center som framförallt ville undersöka två stycken befintliga förklaringar till sambandet mellan träning och psykisk hälsa. Dels finns en hypotes där man tror att fysisk aktivitet har positiva effekter på kroppsvikten och kroppsstrukturen, vilket leder till att man får positiv feedback från familj, kollegor, vänner och bekanta, vilket i sin tur leder till att man förbättrar sin självbild och sitt självförtroende och detta förbättrar då slutligen den psykiska hälsan. Denna hypotes kallas för självbildshypotesen. Dels finns också en annan hypotes som kallas för den sociala interaktionshypotesen. Den hypotesen hävdar att det är de sociala aspekterna av fysisk aktivitet, så som sociala relationer och ett ömsesidigt stöd från träningskompisar, som bidrar till de positiva effekterna på psykisk hälsa som träningen ger.

Över 7000 deltagare

I studien skickades enkäter till över 7000 holländska elever i åldrarna 11 till 16. Ungdomarna fick fylla i olika enkätfrågor som syftade till att bedöma deras fysiska aktivitetsnivå, psykisk ohälsa, kroppsvikt, kroppsuppfattning samt eventuellt deltagande i någon organiserad träningsform. Forskarna samlade också in uppgifter om ungdomarnas ålder, kön, socioekonomiska status, ifall de bodde hemma hos sina föräldrar eller inte samt ifall de levde i stadsmiljö eller ej. Resultaten från studien visade att de ungdomar som var fysiskt inaktiva, eller som uppfattade sina egna kroppar som för feta eller för smala, hade en ökad risk för att drabbas av såväl interna problem, som depression och ångest, och externa problem, som aggressivitet och missbruk. De ungdomar som regelbundet deltog i någon form av organiserad idrott hade däremot en avsevärd lägre risk för att drabbas av psykisk ohälsa.

Båda hypoteserna bekräftas

Forskarna menar på att detta bekräftar såväl självbildshypotesen som den sociala interaktionshypotesen. Ungdomarnas kroppsuppfattning (för tjock, för smal, lagom) och ett medlemskap i en idrottsförening kunde var för sig ge ett positivt samband mellan träning och psykisk hälsa – även efter det att man tagit hänsyn till ungdomarnas bakgrund. Utifrån detta kan man konstatera att vissa psykosociala faktorer, som just kroppsuppfattning och social interaktion, kan bidra till att förklara åtminstone en del av sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Men forskarna medger att också andra faktorer, som de fysiologiska effekterna av motion, också kan vara aktuella.

Resultaten viktiga för att kunna förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar

Forskarna tror att deras resultat är viktiga för såväl beslutsfattare som för alla de som arbetar inom sjukvård eller förebyggande hälsovård. Resultaten visar på att fysisk aktivitet kan vara ett effektivt verktyg för att förebygga psykisk ohälsa i tonåren. Forskarna hoppas på att framtida studier kommer att kunna undersöka liknande frågor när de följer deltagarna över tid. Sådana longitudinella studier kan hjälpa forskarna att till exempel få en ökad förståelse för hur olika typer av fysisk aktivitet kan påverka relationen mellan motion och mental hälsa.

Annons