Annons
Annons

Hur allt i kroppen hänger ihop (och varför svag rumpa kan ge dig problem i foten)

[excerpt]Hälseneinflammation, hälsporre, benhinneinflammation? Bara några av de problem som du som löpare riskerar att råka ut för. Du känner säkert någon som har problem, om du inte redan har börjat få besvär.[/excerpt]

Vår rehabiliterande sjukvård idag är riktigt bra på att behandla skador som uppstår, oavsett om det är trauma eller ett slitage som förekommit under en längre tid. Problemet är istället att den är alldeles för dålig på att hitta och behandla orsaken till att skadorna uppstår.

Symptom eller orsak?
Skadan du fått är förmodligen bara ett symptom, problemet kanske sitter någon helt annanstans. Du behandlar symptomet, men orsaken finns kvar och risken är stor att du får problem igen framöver. Jag brukar få höra jämförelsen där kroppen är ett hus, och plötsligt börjar det läcka i ett av rören i huset.

Vattnet läcker ut och börjar orsaka fuktskador på en vägg i vardagsrummet. Om du som bor där är smart går du till fastighetsskötaren som stänger av vattnet, och du spacklar över fuktskadan. Vattnet sätts på och allt är frid och fröjd tills det börjar läcka igenom på ett annat stället på väggen.

Symptom
Tar vi exemplet jag inledde med, hälseneinflammation. Vilken sjukgymnast som helst vet att det inte är en inflammation, med andra ord hjälper inte anti-inflammatoriska substanser. Man behandlar med olika tekniker till exempel ultraljud tung och excentrisk stryketräning och efter några månader har man behandlat problemet. Eller har man behandlat symptomet?

Säg att hälsenan har fått problem för att den i löpsteget tvingas förlängas och ta upp mer kraft än den klarar av. Detta på grund av att vadmusklerna är för stela. Du kanske behandlar vaderna själv med en tennisboll, stretchar lite och det känns bättre. Men tänk om vaderna är stela för att de kompenserar för en annan muskel och blir överbelastade?

Orsaker
Att kroppens muskler sitter ihop i muskelslingor är numera rätt välkänt. Upp till 20% av muskelfribrerna i en muskel kan förtsätta förbi muskelfästet in i nästa muskel eller andra strukturer som gör att musklerna i slingan tillsammans arbetar bättre än summan av de enskilda musklerna när vi rör oss.

Så om en muskel i slingan inte fungerar korrekt, kanske på grund av för dålig biomekanik i löpsteget, tidigare skador, eller dålig funktion på grund av en tidigare stillasitande livsstil, kan andra muskler gå in och ta över den muskelns jobb.

Det som också händer är att hjärnans ”kontrollstation” motorkontrollcentret i lillhjärnan som sköter de program som musklerna jobbar i när en rörelse är automatiserad, kommer koppla in andra muskler som kan göra nästan samma sak som  muskeln med nedsatt funktion. Dessa nya muskler blir får göra jobb som de inte är till för och får problem.

Återgår vi till vår löpare med ”hälseneinflammationen” så är ett vanligt kompensationsmönster att vaden jobbar istället för yttre sätesmusklerna som de flesta idag vet sällan fungerar som de ska och man brukar prata om ”Gluteal amnesi” på grund av korta höftböjare och en stilasittande livvstil.

Den här hälsenan skulle lika hjärna kunna vara plantarfascian, som när den blir irriterad kan ge symptom som kallas för ”falsk hälsporre”. Vad gör man åt det? Skaffar inlägg. Problemet löst. Eller symptomet löst? De här problemen är inte heller någonting som är specifikt för löparskador utan det förekommer i hela kroppen, anledningen till att jag valde at skriva om löparskador var för att det är (tyvärr) ganska vanligt förekommande numera med löpning som en stigande trend.

Nytt tänk?
Just det här tänket, att titta på helheten lika mycket som på skadan och inte ”missa skogen för alla träd” förekommer inom vissa terapeutiska yrkesgrupper redan nu men överlag finns det fortfarande ett stort kunskapsglapp inom rehab såväl som inom träningsvärlden.

Jag vet att det här fortfarande sticker i ögonen på många men samtidigt vet jag att det ständigt öppnas nya ögon därute och att det i framtiden kommer finnas både en ökad kunskap om hur människokroppen fungerar men också en vilja om att sudda ut gränser inom behandlingsmetoder och yrkesgrupper.

Uttrycket ”en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk” är i allra högsta grad fortfarande korrekt, men om samma länk alltid går sönder bör du kanske kolla resten av din kedja?

Text: Jakob Richloow

jakob richloowJakob Richloow är redaktör och skribent på Muscles. Utöver det arbetar han som personlig tränare och föreläsare via sitt utbildningsföretag Stockholm Strength. För att hitta alla Jakobs artiklar på Muscles klickar du här och för en komplett sammanställning över artiklar och instruktionsvideos kan du besöka hans hemsida stockholmstrength.se.
Annons