Annons
Annons

Fysisk aktivitet minskar inte musklernas åldrande

Tidigare har man alltid trott att muskelförtvining beror på att musklerna åldras och att motion kan dämpa musklernas åldrande och därmed också risken för att drabbas av muskelförtvining. Men nu har ny genetisk forskning från Storbritannien ställt de gamla rönen på ända.

Jamie Timmons, som är professor i systembiologi vid the School of Sport, Exercise and Health Sciences, på Loughborough University, har tillsammans med några av sina kollegor genomfört en studie som har gett nya insikter om åldrandet hos människor. Deras resultat har publicerats den 21 mars i tidskriften PLOS Genetics.

Fysisk aktivitet ändrar inte åldersrelaterade kroppsliga förändringar

I ett pressmeddelande förklarar Timmons att deras forskningsrön ställer några tidigare väl styrkta antaganden om åldrande på sin ända. Till exempel så har the UK Centre for Aging Research länge hävdat att muskelförtvining är orsakat av sådana saker som otillräckligt med fysisk aktivitet.

– Men när vi i studien tittade närmare på de förändringar i människans muskler som uppstår med åldern, hos både människor från Storbritannien och från USA, så kunde vi inte observera något fall där fysisk aktivitet ändrar de åldersrelaterade kroppsliga förändringar, berättar Timmons.

Timmons och hans kollegor har också upptäckt att kroppens respons på motion varierar stort hos olika människor och att den befintliga genstatusen kan förutsäga hur musklerna kommer att reagera på fysisk aktivitet. I sin forskningsrapport beskriver de också hur de identifierade de biologiska molekyler som kan påverka den mänskliga kroppens respons på motion.

Inget troligt samband mellan muskelförtvining och brist på motion

Det största problemet med åldrandet är muskelförlust. För vissa människor resulterar motion i det som Timmons beskriver som ”goda funktionella effekter” men för omkring 25 procent av människorna ger motion inga sådana hälsofördelar, eftersom de helt enkelt inte kan bygga muskler.

– Kort sagt, ett enkelt samband mellan muskelförtvining och brist på motion är knappast troligt, menar Timmons.

Lyckades skapa kemiska fingeravtryck för muskulärt åldrande

I studien skapade Timmons och hans kollegor en reproducerbar molekylär profil, eller ett så kallat kemiskt fingeravtryck, för det muskulära åldrandet hos människor. De kombinerade denna analys med omfattande data om effekten av träning, främst för att kunna se hur de olika kemiska fingeravtrycken reagerade på konditionsträning. Syftet med studien var att identifiera de molekylära processer som främst förknippas med åldern och inte med miljö eller livsstil.

Forskargruppen berättar att de lyckades identifiera unika mönster varpå generna rör sig i samband med tillväxt och ålder hos människan. Tack vare detta kunde man dra slutsatsen att musklernas åldersrelaterade molekylprocesser verkar skilja sig från de processer som är direkt kopplade till dem som uppkommer vid fysisk aktivitet. Med andra ord så har ålder sin egen påverkan på musklerna, som är helt skild från den för fysisk aktivitet.

MTOR ett av de mest slående resultaten från studien

Ett bra exempel är ett av de mest slående resultaten från studien, nämligen den som på engelska kallas för ”the active rapamycin signature”, som har en signalväg som kallas för mTOR.

Vidare upptäckte forskningsgruppen att denna struktur bestäms av gener som är nästan helt inaktiva hos människor som har möjlighet att öka sin muskelmassa.

När de testade effekten av 20 veckors uthållighetsträning på en grupp frivilliga försökspersoner, upptäckte man att de som hade ökat sin muskelmassa minst hade dämpade mTOR signaler under träningsperioden, något som forskarna aldrig hade sett tidigare.

Hos de försökspersoner vars gener inte dämpade mTOR signalerna, spelade det ingen roll hur hårt de hade tränat, det stoppade ändå inte åldrandet i deras muskler.

Använde ett okonventionellt sätt

Forskarna använde sig av ett icke-klassiskt forskningssätt som undersöker resultatet av generna, inte generna själva.

Timmons säger att han är överväldigad av upptäckterna och nu försöker forskargruppen att gå vidare med forskningen för att ta reda på mer.

Helst skulle vi vilja identifiera ett läkemedel som bromsar hastigheten av åldrandet för att använda hos människor som lider av förtidigt åldrande, särskilt hos de människor som är oförmögna att bygga muskelmassa med hjälp av träning, säger Timmons.

Han förklarar att det tidigare har gjorts försök att hitta generna som styr åldrandet hos människor, men dessa studier har förlitat sig på en klassisk metod, nämligen DNA-sekvensering. Timmons och hans forskarteam valde dock att använda sig av en annan strategi. De mätte variationen av kemikalier i det som generna producerar.

– På så sätt kunde vi fånga relevanta kännetecken lättare och med betydligt mindre kostnader, berättar Timmons.

Läkemedelsscreening kommer att bli ett viktigt verktyg

Upptäckten av en reproducerbar kemisk struktur av muskelåldrande hos människor innebär att läkemedelsscreening nu har blivit ett giltigt riktmärke att sträva efter, snarare än bara en teori.

Dagens forskare följer för närvarande många teorier om åldrande, däribland en som antyder att inflammation är roten till åldrandet, och en annan teori som hävdar att det beror på oxidativ stress eller fria radikaler. Men Timmons säger att forskningsgruppens nya resultat utesluter många av dessa gamla idéer.

Blandad reaktion från forskningsbranschen

Timmons och hans kollegor räknar med att deras studie kommer att mötas med en blandad reaktion. Vissa skeptiker kommer se resultaten som en utmaning till sina erkända prekliniska modeller, medan andra, som bioteknikindustrin, kan välkomna idéerna mer öppet och vara mer benägna att ta de nya rönen vidare.

Timmons och hans kollegor säger att det kommer att bli intressant att jämföra deras nya resultat med de resultat som nyligen publicerats av ett annat forskarteam, där de har konstaterat att träning kan skydda åldrande hjärnor.

Annons